söndag 11 december 2011

Fighting for something

Verkligheten börjar komma ifatt mig nu, inser att efter den 28 december har jag ingen stans att bo. Det är mindre än 3 veckor kvar! Paniken börjar komma nu, kan inte "flytta" hem till pappa eftersom jag har fått ett prov jobb nu så jag måste finnas i Ludvika. Men frågan är ju, vart ska jag ta vägen? Ge mig en kartong så får jag bo på gatan, typ? Vad ska jag göra? Panik rent ut sagt..

Långt inne i mig så har jag ett hopp om att mamma ska höra av sig till mig, det har nästan gått 3 veckor och jag har inte hört ett ljud. Man tycker ju iaf att hon skulle vilja veta vart sin dotter bor osv, men tydligen inte.. Som vanligt så är väl jag den som får lov att vara den vuxna och ta kontakt.. jag mår dåligt över det här, skitdåligt.

Har setat och pimplat kaffe nu ett tag, kommer inte kunna somna, lika bara kanske? Men nu börjar magen säga ifrån.. Har så mycket tankar i huvudet så jag vet inte vad jag ska göra. är så trött på vissa människor så jag skulle bara vilja banka in lite vett i huvudet på dom!! orkar inte med mer lögner, sånna har jag fått nog av! Sanningen kommer ju som sagt alltid fram. Det här blir ett långt inlägg men så kan det vara, dom som bryr sig läser ni andra kan dra. Det jag behöver nu är folk som bryr sig, inte folk som ljuger och "har en för stunden" jag behöver riktiga människor.. Imorgon kommer iaf pappa, det blir bra! skulle även behöva en 2 liter vin för att den här kvällen ska räddas, men neee så blev det inte heller! När ska människor sluta såra andra människor, det är också en sak jag undrar. Nu orkar jag inge mer. Bye

take me or leave me.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar