tisdag 18 oktober 2011

You would always win, always win

Igår hände en sak som gör att jag måste skriva av mig lite.. Den som inte bryr sig behöver heller inte läsa. Så gårdagen var nog en utav dom jobbigaste dagarna på länge, mådde illa, grät, mådde illa, grät, mådde illa, grät osv.. ville bara försvinna under jorden, allt känndes som en film. Det känndes som om hela världen var emot mig, ångestattacker, panikattacker och allt vad det heter! Jag tänker inte gå in på vad det var jag gjorde, det är bara mina närmaste som vet och så kommer det att förbli. Men jag vet inte längre hur jag ska klara av allt, jag vill veta vad som kommer att hända, hur allt kommer att bli. Natten till idag kunde jag knappt sova, hur jag än gjorde så var det bara en sak jag hade i huvudet. Och eftersom det blev lite sömn så blev allt bara värre. Jag orkar knappt tänka längre. Jag är helt tom faktikst.

Det som är ännu jobbigare är att det ända jag känner att jag behöver är dig, jag behöver dig nu. Vad som helst. Jag behöver få höra en underbar konstig kommentar. Bara något... Jag är så ledsen, för ingenting har blivit som jag har velat. Jag önskar att det här bara var en mardröm och att jag kunnde vakna upp och ingenting hade hänt. eller att jag kunnde spola tillbaka tiden. Jag önskar av hela mitt hjärta att det aldrig hade blivit såhär. skulle kunna skriva en bok om hur ledsen jag är för allt. Men jag orkar inte gå igenom det här nu, jag klarar inte av det ensam.. i need u.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar