Varenda morgon och varenda kväll så kollar jag ut igenom mitt köksfönster och tänker 'vad fan gör jag kvar här?' Jag har ingenting här att göra längre, dom flesta utav mina vänner har flyttat, jag har jobb i en annan stad, där jag dessutom spenderar mer tid en vad jag gör hemma vid mig. Jag skulle bara kunna ta mitt pick och pack och dra, dra någonstans där ingen vet vem jag är, vad jag har gjort eller vad jag har varit med om. Att få börja ett helt annat och nytt liv är min dröm just nu.
Jag tog chansen en gång, åkte till ett nytt land och skulle få jobba med mitt "drömjobb" vilket blev helt tvärt om och det slutade att jag åkte hem och var med en kille som mitt hjärta tillhörde och som jag trodde skulle bli min framtida man, mina barns pappa. Men nej, så blev inte fallet!! Allt gick åt skogen, så varför ska jag vara kvar här? Hur många tankar jag än har och hur mycket jag än vill flytta så långt härifrån jag bara kan, rensa bort alla minnen jag har i från den här staden, tankar som bara får mig ledsen, så är det ändå något, något som får mig att vilja stanna. Det finns ett litet hopp i mig, att någon dag kanske allt blir bra igen. Men hur länge ska man tänka, tänk om. Jag borde bara dra och det skulle jag nog ha gjort för länge sen..
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar