onödigt

tvångstankar?
Jag är inte världens bästa, jag har gjort så mycket dumt som jag ångrar. Jag är en väldigt speciell person, jag har svårt att tala om hur jag känner ibland. Jag är alltid rädd för att förlora, jag klarar inte av att bli sviken, mitt självförtroende är så långt ner som det bara kan vara. Därför är jag som jag är..

Jag är helt galet svartsjuk och det är inget jag är stolt över, ibland önskar jag bara att jag kunde släppa allt men det går inte. Det är verkligen min dåligaste sida, jag skulle kunna göra vad som helst för att slippa det.. Men ska man leva med mig får man helt enkelt lära sig att jag är så här, och det kommer jag nog antagligen vara! Synd nog. Men min svartsjuka börjar nog gå för långt, jag vill att det ska sluta, för jag vill inte ha det så här nå mer... Varför blir man svartsjuk? Är det en sjukdom? isåfall vill jag bli botad.. Finns det ingen medicin mot det?

Vet inte varför jag har skrivit det här, men det är nog för att jag har så svårt att prata om det så det är skönare att bara skriva..? Jag vill bara ha ett svar på varför jag är som jag är, varför är jag så rädd för att bli sviken? Varför kan jag inte bara inse att jag har det bra, jag har världens bästa kille som aldrig skulle svika mig, men varför tror jag alltid att jag ska bli sviken? Varför har jag alltid den där konstiga känslan i magen? Allt det här kommer göra mig galen, om jag inte redan har blivit det? Jag orkar inte med mig själv längre.. Blir så himla trött på mig själv!! :(